Att röra på sig och vara fysiskt aktiv på sin fritid är en viktig friskfaktor för ungas psykiska hälsa. Förutom rörelse är glädje och socialt samspel viktigt för välbefinnande. Att vara del av ett sammanhang är centralt för att må bra och utvecklas. Utrymme för vila och fritid som låter tankarna vandra är ytterligare en viktig friskfaktor.

Sammanfattning

Fritid och fritidsaktiviteter bjuder på en mängd friskfaktorer samtidigt som det finns riskfaktorer som kan påverka den psykiska hälsan negativt i form av ökad stress, prestationskrav, otrygghet och utsatthet. I denna kunskapsöversikt beskrivs bland annat olika sociala, fysiska och digitala former av ungas fritid. Ungas fritid ser olika ut, utifrån grad av struktur liksom beroende på bostadsområde, socioekonomi, ålder, kön och funktionsnedsättning.

Vikten av att ha en meningsfull fritid är av stor betydelse för ungas psykiska hälsa. Vad som är en meningsfull fritid är dock svårt att ringa in eftersom betydelsen av fritid är beroende av sitt sammanhang, vilka förutsättningar som finns och vad den unga själv vill lägga in i sin förståelse av fritid. Balansen mellan vad som upplevs som krav eller avkoppling kan vara avgörande för om fritiden upplevs meningsfull eller inte.

Starkt stöd finns för att fysisk aktivitet har stor betydelse för psykiskt välbefinnande. En annan viktig friskfaktor är betydelsen av vila, återhämtning och avkoppling. Fritidsaktiviteter kan ge utrymme för att låta tankarna vandra som de vill eller möjligheten att sätta eventuella stressiga och oroliga tankar på paus genom att uppslukas av en fritidsaktivitet. Fritiden bidrar även med viktig gemenskap och sociala sammanhang, vilket är betydelsefulla friskfaktorer.

Utmaningar och ojämlikhet

Majoriteten av unga verkar vara nöjda med sin fritid men samtidigt upplever många att de har brist på tid för att delta i fritidsaktiviteter. En orsak kan vara höga förväntningar på sig själva, inte minst när det handlar om vad unga ska fylla fritiden med. Dessutom framgår det tydligt ur ett rättighetsperspektiv att det finns betydande ojämlikheter i tillgången till och nyttjandet av meningsfulla och trygga fritidsaktiviteter. Dessa ojämlikheter begränsar möjligheten att ta del av fritidens frisk­faktorer som kan främja det psykiska välbefinnandet. Unga med socioekonomiska utmaningar, utländsk bakgrund eller funktionsnedsättningar samt hbtqi-personer och de som bor i lands- och glesbygd rapporterar i större utsträckning om hinder för att kunna ta del av önskade fritidsaktiviteter på lika villkor.

Sammantaget belyser rapporten att en meningsfull fritid är av stor vikt för ungas välbefinnande, men att det samtidigt finns utmaningar i förhållande till ungas fritid. Det behöver tas höjd för både i forskning och de beslut som utformar ungas tillgång till fritidsmöjligheter. Politiska beslut inom området bör förankras i en förståelse för att ungas fritid är komplex samt att det är viktigt att värna om ungas engagemang, egenmakt och handlingsut­rymme i förhållande till fritidssammanhang och aktiviteter som drivs av unga.

Till viktiga kunskapsluckor hör bland annat behovet att bredda forsknings­området för att få en övergripande och sammantagen bild av vilken betydelse fritiden har för det psykiska välbefinnandet. Dessutom behövs forskning om den mångfald av fritidsaktiviteter och fritidssammanhang som ungas fritid utgörs av för att komplettera befintlig forskning om idrottsaktiviteter. Det behövs även mer kunskap om som ökar förståelsen för hur unga i högre grad kan ta del av fritidsaktiviteter och upplevelser på lika villkor.